Senaste inläggen
Min tonåring är över lag väldigt ordningsam.
Hon sköter städningen i sitt rum,
hon gör sina läxor utan tjat,
hon går ut med hunden varje morgon utan gnäll
och hon bäddar sin säng!
Men ibland kör det ihop sig...
...ingen är ju perfekt...
Skorna mitt på golvet,
träningsväska, skolväska, gummistövlar,ICA-kasse
och en halvstängd låda...
När jag tycker det kör ihop sig påminner jag mig själv om min egen tonårstid.
Ordningsam var jag inte!
Jag plockade inte undan kläder och hjälpte aldrig till därhemma...
...så i jämförelse har jag en toppentonåring.
Så farligt är det ju inte att hallen är lite rörig!
Solen skiner idag med!
Strålande höstväder!
Jag önskar alla en trevlig helg!
Första morgonfrosten
och i min mening alldeles för tidigt!
Men frost brukar betyda högtryck
och vi har en
FANTASTISK
höstdag!
Jag har känt mig lite piggare
och tog Chili och kameran på en runda vid havet.
Klart väder och spegelblankt hav.
Lite kyligt, men solen värmde gott om ryggen.
När vi kom ner till stranden vid Lingvallen
möttes vi av en trist syn...
...en död, uppspolad säl...
Jag hade hoppats på att ha Chili lite lös,
men med en stinkande säl i närheten
är det inte så lätt.
Efter ett tag brydde hon sig inte om sälen
och då fick hon chansen att sträcka ut!
Chili gillar inte att bada och det syns
hur avvaktande hon blir bara det rullar in en pyttevåg...
Det blev ingen lång runda, men det var skönt att komma ut i friska luften.
Har precis sett första avsnittet av Jonas Gardells tv-serie,
Torka aldrig tårar utan handskar, som ska gå i tre avsnitt.
Ett skrämmande tidsdokument .
Unga idag vet knappt vad HIV och AIDS är,
så det är bra att det kommer upp till ytan igen.
För idag sprids det inte främst bland de homosexuella...
En gripande serie med andra ord!
Karin Alvtegen blev en ny bekantskap för mig i vintras när vi åkte till Thailand. Då hittade jag romanen Svek i Friskis och Svettis bokbytarhyllor. Det var en bok jag inte kunde lägga ifrån mig förrän sista sidan var läst, så därför var det med förväntan jag började läsa En sannolik historia häromdagen.
Redan i bokens första mening får man möta Anders, en trött själ, som har hamnat på sjukhus efter en bilolycka. I nästa kapitel får vi veta att Helga är död och att det påverkar Helenas redan jobbiga situation på ett hotell någonstans i Norrland. Helena och Anders öden byggs sedan upp och så småningom korsas deras vägar, men absolut inte på något sötsliskigt romantiskt sätt.
Karin Alvtegen skildrar det mänskliga när det gäller relationer, konflikträdsla, sorg, fördomar, trångsynthet och kärlek. Uppsala Nya Tidning skrev: Jag tror på Alvtegen, och det gör jag för att hon så uppenbart tror på sin egen berättelse. Hon tror dessutom på människans till synes oändliga chanser att börja om och göra rätt.
Helena är alkoholistungen från Stockholm, som i barndomen fick chansen att vara sommarbarn på Lindgrens gård i Norrland varje år. Det var hennes trygghet, så när Lindgrens gick bort ville Helena och hennes familj satsa på ett nytt liv bortom storstadens jäkt och stress. De köpte Lindgrens gård och startade ett hotell.
Anders är rik som ett troll efter att ha sålt sitt investmentbolag, men pengarna ger honom ingen glädje i livet och kärleksrelationer har han aldrig varit bra på. Bilolyckan var kanske ingen olycka, som man trodde på sjukhuset.
Även om grundtonen i boken är ganska mörk, eftersom alla karaktärerna har problem, så känner man att det går framåt, mot insikter och förändring. Vill man komma ur deckarträsket, men ändå ha spännande läsning så rekommenderar jag En sannolik historia.
Jag som så sällan är sjuk
har blivit sjukskriven en hel vecka till.
Luftvägsinfektion.
Vinden viner utanför fönstret
och jag är fortfarande sjuk!
När jag vaknade kl. 6
insåg jag det omöjliga i att åka till jobbet.
Istället ringde jag husläkaren och fick en tid.
Jag behövde inte ens övertala sköterskan!!!
Nu ska jag snart iväg,
så jag mobiliserar för att orka köra dit.
Här kommer min lilla hortensia, som en energikick!
Krya på mig! Tack ska du ha!
Murgrönan ser ut att blomma i år...
ganska dekorativt faktiskt.
Katsurans färger kan jag inte se mig mätt på,
och snart faller löven av...
Den vackra perioden är tyvärr lite kort
och idag hjälper blåsten till.
Jag var ute en sväng på förmiddagen och kan konstatera
att jag inte är frisk!
Fy vale, vad segt detta blev!
Har avbokat morgondagens IW-pass -
det tredje på raken!